För små grönsaksodlare kan framtiden te sig osäker – Hanh Huynh investerar och väljer sorter med omsorg
Han Huynh driver grönsaksodlingen Roknäs Trädgård utanför Piteå. Hon är en rutinerad hortonom, som jobbat många år med försök och rådgivning åt Hushållningssällskapet och Länsstyrelsen. Under de åren odlade hon grönsaker som bisyssla, men för några år sedan bestämde hon att satsa och sätta all sin kunskap i arbete.
- Det är viktigt att vi höjer självförsörjningsgraden i Norrbotten, för att göra det behöver vi fler grönsaksodlare. Betydligt fler, säger Hanh Huynh.
Sedan hon startade sitt företag har hon noterat några förändringar i det norrbottniska odlingsklimatet, men vänner och kolleger med längre erfarenhet ser ett tydligt mönster.
Jag har inte varit i branschen så länge, med det är klart det märks. Folk som hållit på i flera decennier säger att skillnaderna är jättestora.
För det första är det skadedjur och insekter som fått ett uppsving. Insekter som kålmal, som äter upp grönsakerna, har blivit vanligare och sjukdomar hotar odlingarna kontinuerligt.
- Vi har inga EU-ekologiska odlare här, därför att ingen sett nyttan av att betala för en stämpel som signalerar att vi gör som vi alltid gjort. Det finns ingen som har använt bekämpningsmedel, det har inte funnits något behov. Nu kanske vi blir tvungna att tänka om.
Men Norrbottens grönsaksodlingar är små och det finns problem med det.
- Det behövs nya maskiner, tid, kanske personal – och det är saker som inte ryms i budgeten. Jag tror det finns en reell risk att förlora odlare på grund av klimatet.
Hanh Huynh, å andra sidan, tittar åt ett annat håll, främst det som pekades ut av den senaste sommarens extrema värme. I nästan en månad sjönk temperaturen knappt under 25 plusgrader och den största utmaningen var vattnet.
Nu har hon investerat i ett 240 kvadratmeter stort växthus och funderar som böst på hur hon ska lösa bevattningsfrågan på fälten.
- I växthuset kan jag kontrollera klimatet för plantorna och ha mycket mer effektiv bevattning. Ute i fält måste jag fortfarande komma på hur jag ska göra. Det finns inga naturliga vattenresurser i närheten, fram tills nu har jag använt kommunalt vatten.
Men med sån hetta och merparten av plantorna ute på åkrarna är det inte en långsiktigt hållbar lösning.
- Jag måste komma på något. Olika sorter reagerar olika på torka, så man kan tjäna mycket på att välja rätt sorts blomkål eller broccoli. Och, om vi ska vara ärliga, vi vet inte riktigt om senaste sommaren var en anomali eller det nya normala. Vi kan bara förbereda oss, vänta och se.
Text: Pelle Johansson, Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten
Projektet ClimateFood presenterar klimatsmarta affärsexempel från Finland och Sverige.
